Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VI. Hos patronen på hans kontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 4S -
blast. Det lilla färgskiftandc blomstret Serafime
frodades nu i ett helt annat drivhus än solbacken
vid torpets skogsbryn.
I yttre kontorsrummet hälsades den
inträdande helt affärsmässigt av Janne Molin. lian
satt där vid ena pulpetsidan mot en annan ung
man, som tronade snobbigt friserad och med
pennan instucken bakom örat. Denne var sin
motkam-rats ständige förtryckare, var av finare familj
»med utländsk extraktion» på köpet men också
familjens förtvivlan som den urbota slarven, det
ohjälpliga »familjesvinet». Han hette Fredrik
George och »hade varit ute och lärt språken»,
d. v. s. vistats i Hamburg, Southampton och Le
Havre, en eller annan månad på vartdera stället.
Uttrycket i de regelbundna dragen var
intelligent, men sarkastiskt elakt. Vid ett bord tronade
en tredje, medelålders man, kassören och
kontorschefen Linus Garpenfelt, brukets inspektor, en
mera alldaglig typ, ljuslagd, rundat blekfet, med
ljusblåa, slappa och osäkra ögon.
»Vad vill du?» frågade denne helt kort och
högdraget, men ej egentligen ohövligt, om man
frånräknar den äldre personens duande. De yngre
männen å »brukens» kontorsstolar voro i dessa
tider mer byråkrater än affärsmän, om de icke
voro något ännu olämpligare.
»Skulle be att få tala med patron», hade
främlingen svarat.
»På inre kontoret!» — så en hastigt pekande
släng med handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
