Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VIII. Försåtliga anläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 79 —
»Då är det bra, si tjänare få inte vittna åt
husbonden. För övrigt vore det säkrast att
avskeda honom genast nu fore stämningen?»
»Då blir stackarn matlös och husvill?»
»Hånej, jag hade just i uppdrag från en
mästare i hemorten att skaffa honom en duglig
skräd-darpojke. Iiuru är gossen till vägs?»
»Åjo, går nog an, fast han är nog så där...»
»Som alla hantverkspojkar bruka vara,
förstår jag. Låt honom flytta då!»
»Är det nödvändigt så...»
»Nära nog det», trodde rådgivarn. »Si här
kunde han råka ut för misshandel eller tubberi
eller rent ut bli undanskaffad till Amerika.»
Det kunde således ej hjälpas, menade Sofia,
och så fortfor man att enas om sakens smärre
enskildheter till middagens slut. Därpå uppsatte
gästen de nödiga inlagorna i första hand. Då
värdinnan, tummande på sina sedlar i skänklådan,
sporde vad hon kunde vara skyldig för allt,
svarade gästen:
»Ingenting skyldig nu för stunden! Vad som
ges av god råd och gott hjärta mottages. Men
blir mamsell gift med karl’n, så vill jag ha en
förbindelse på 300 riksdaler, eller i annat fall tre
procent av förlikningssumman.»
Detta fann skrädderskan överraskande billigt
och räckte fram tre tior, av vilka jägarn sköt
tillbaka en. I stället bad han att få hennes namn
bevittnat på den skriftligt uppsatta förbindelsen.
Sofia gick ut till verkstaden för att få vittnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
