Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - X. När det kom till drabbning - XI. Förhör om slagsmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— io6 —
Under allmänt skratt och haglande
speglosor skingrade sig den slagna truppen, och även
Pelle Enqvist linkade i väg så gott han kunde,
skygg och svärjande.
Här hade vankats smörj inne och smörj ute,
bägge delarne välförtjänt och efter noter,
medgav allmänheten tacksamt. En man mot åtta
— man hade väl sällan hört bussigare däng.
Och så där skulle de ha’et, de som ställt försåt
- och ofredat människan, som gått sin fredliga väg
och ingen gjort förnär. Stor sak i det andra!
Han var ännu inte överbevisad om detta.
Nämndeman Skalin hade sagt, att hela historien gick
på skruvar och nu för tiden fanns det så många
skälmar bland de bättre, att man inte behövde
tro herrarna mer än jämnt.
Björnskytten Walther hade med andra ord
blivit allmänhetens gunstling och hjälten för
dagen.
XI.
Förhör om slagsmålet.
I dylika ordalag rörde sig omgivningens
känslor, när stadsfiskalen Kronberg anlände till
stället, följd av de två stadsvaktmästarne, såsom
polisen då kallades, för att inhämta, hurudant
förhållandet var.
Vid hans sida syntes länsman Liljeholm och
Nisse Fransson, som fått höra den sorgliga
nyheten, att hans husbonde var i grund slagen med
alla sina trupper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
