Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - II. Till sjöss med en bonde som kapten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 176 —
»Kör för alla klutar och brassar då!»
Och styvare kapten var inte Jonke, än att
Vickbom’cn måste uttyda vad detta var.
Vickbom’en var fritänkare, trodde varken på
det ena eller andra. Huru det sedan
barkade iväg med skutan, gjorde honom alldeles det
samma. Han älskade vilda äventyr och ville
helst vara med där det gick värst till. Nog av,
han mönstrade genast som styrman, konstapel
och förste matros i en person. Sedan skaffade
han en kamrat och andre matros, Larslund, som
varken visste det ena eller det andra om kapten
och skutan. Därtill lejdes en däckspojke och
en kockpojke. Mer tordes inte Fäldin kosta på
för hustruns skull.
Nåja, Fäldin styrde ut genom den breda
älvfjärden och kom utom uddarna. Så hade han
visst för sig, att Stockholm låg på syden; det hade
hustrun sagt åt honom, så att han drejade kursen
dit.
Nu hade Napoleon Ansgarius sagt något
välment ord för att undervisa bonden i sjöväsendet
och fått sig en snäsa. Fäldin ville vara kapten på
skutan och hålla besättningen i tukt, så att ingen
skulle sätta sig på hans näsa, hade hustrun också
sagt. Och då hade Vickbom’cn svurit en ful ed på,
att förr skulle man och allt gå i kvav, innan han
påkostade bonden ett rättledande ord mera. Nu
var det en lycka, att den segelställning, som de
haft på utgående, gick någorlunda an även på
sydkursen, med den vind, som nu var. Någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
