Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - IV. En avstickare till Bomarsunds fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 187 —
»Varför det nu då?»
»Jo, si jag har en fästmö jänta där och ett som
annat.»
»Kanske det finnes nå’n åt mig ävenså?»
framkastade fiickjägaren Jonke med lysten
uppsyn.
»Hå, där ä’ dom nu alldeles tätt som kråkorna
kiing slaghöken», utfäste Vickbom’en helt
frikostigt. »Si där vid Bomarsund ligger ryskt krigsfolk
med guldsmidda officerare och där är ett liv, som
går inte an tala om. Där smäller det i
champagnekorkar, där ätes, drickes, spelas och dansas dagen
lång och natten i ända.»
»Huru vet styrman det så noga?»
»Tja, om inte dom ha ändrat sig på senaste
tiden så. Nog var där ett friskt liv, när som vi
gick dit med vin och sydfrukter. Så var det
fyrverkerikistor, cirkus-gycklare, danserskor och
dylikt, som skulle dit åt dem. Och där gick värre
spendersamt till, skall jag säga. Ryssen är inte för
bättre än vad han kallas, men ingen knusslare
är han.»
»Kanske vi då skulle styra däråt
fördenskull?» tyckte goddagspilten och nöjesjägaren
Jonke.
»Så må det vara hänt.» Varpå Vickbom’en tog
upp kortleken ur byxfickan och bad Jonke dra ett
kort.
»Vad skall tocke vara till nu då?» undrade
Jonke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
