Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - IX. Tvingborgens sista dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 230 —
De ryska soldaterna fingo defilera och
avlämna sina vapen. Uselt klädda, dödligt
uttröttade, utsvultna och erbarmliga, väckte de
livlig medömkan hos själva fienden. Dessa stackare
togo de välfödda och snyggt klädda franska och
engelska soldaterna för en skara officerare. Deras
logementen stunko så ohyggligt, att fienden ej
tordes göra något besök där, av fruktan för
pestsmitta. Till sist skulle fångenskapen i England
och Frankrike bliva det lyckligaste skedet i
deras liv.
Där fanns likväl inom fästningen ett annat
soldatgry: de svensk-finska skarpskyttarna. Dessa
voro alldeles ursinniga över kapitulationen och
sönderslogo i raseri sina gevär eller vräkte dem i
fästningsbrunnen hellre än att lämna dem åt
fienden. Ingen hade behövt svälta här, mat fanns
nog, om den bara kommit fram, sade de. I själva
verket hade fästningen tillräckliga livsmedel för
ett år, däribland 7,000 mattor mjöl.
Ammunitionen däremot var sorgligt knapp.
Vid rannsakning av ryssarnas
palissadfängelse vid Notviken anträffades en del ryska
fångar, som voro dömda för tjuvnad, mord och
andra nesliga brott. Dessa blevo utan all
barmhärtighet nedskjutna. Man ville ej lössläppa dem
till öbornas ohägn och ej heller befatta sig med
detta slags fångvård. Så kan det gå till i krig!
De övriga, mycket talrika »arrestanterna» hade
gjort fästningen utmärkta tjänster som eldsläckare
under belägringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
