Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - X. Efter striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 234 —
Konsul Flambard talade svenska hjälpligt. Alle
man stego ombord.
Historien om vaktposterna och länsmannen
berättades för tolken, och denne återgav allt på
franska för officern, som tycktes finna saken
mycket rolig. Nu avväpnades ryssarna av
övermakten, länsmannen föreställdes också. På fråga
erkände han sig vara den uppgivne och fick veta,
att han var Västmakternas fånge. Han
»utkvitterades» av officern, tackade hjärtligt för sig och
bortfördes i båten jämte de andra fångarna av
det franska krigsfolket.
Konsuln och tolken hade stannat kvar.
»Vi ha hört, att ni ha bräder och planker?»
började den förre till Jonke Fäldin.
»Det är konsul Flambard från Frankrike»,
föreställde Gustaf Telander.
»Densamme har jag visst hört omtalas.
Konsuln har visst rest norrut i min hemtrakt?» trodde
Fäldin.
»Ja, ja, rest micke i norra Sverrig!» — Jo,
nog hade Fäldin bräder, alltid.
»Det var god tur detta», anmärkte unge
Telander. »Här måste uppspikas hela hopen
baracker nu under bevakningstiden — till lasarett bland
annat. Det hade nog varit svårt att få tag i
bräder annars nu i tvärhasten.»
Den knipige luvern Jonke spetsade öronen
under belåtet flin och visste slå mynt på det
gynnsamma tillfället. Efter något överslag var 8,500
riksdaler den nätta summa han begärde utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
