Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äventyret. Vid Bomarsunds erövring - XII. En ovälkommen besökare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 255 —
»Jag vill nog se den skeppare, som är
säkrare på sig till sjöss än Fäldin. Inte har jag
under min levnadsdag seglat med maken och det
kunde för den skull gå an att säga kapten, om
jag skall säga min tanke.»
Jonke kråmade sig. Han skulle nog ha brett
på lite mindre, om Törnqvisten bara haft så pass
vett.
»Jaså, styrman säger det? Nånå, jaja, ursäkta
då, kapten! Men styrman har ju heller inte gått
igenom examen?»
»Som det är med Vickbom’en», inföll Jonke,
»så kan han visst vara något obefaren att ta
inloppet, men annars så. Si jag skall säga, att d’är
ingen farlighet, då skepparn förstår sig på korten
och kan ge dem kursen.»
»Det var nog ett sanningens ord, det», biföll
Vickbom’en och knuffade åt Larslund på nytt,
men båda stodo ändå så grymt allvarliga som
helst.
Nu hade den strålande, ystra Serafime fått
syn på några ord å det kort, som medföljde
paketet, och framstavade:
»Kom till...Paris, lilla...Serafime, jag skall
...skaffa en finfin pen...siona...te. Hör pappa,
vad är det för slag?»
»Det är väl vad du har fått?» trodde Lisen.
»Räknar du på att få mer då?» utstötte hon
avundsjukt. »Jag har fått lov att fara till Paris,
jag, du!»
»Ja, det får nog jag också», bjäbbade Sera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
