Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Kaparfejden - III. Vid skrädderskans gästabud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 296 —
sa’ jag. Ja skriv du nu då, för jag är så ovan
vid tocke’ där skrivningar, säger han och klår
sig med bägge händerna bakom öronen. Jag
skrev naturligtvis en ordentlig rekommendation
åt mig själv och berättade huru ställningen var.
Så satte grållcn på sig glasögonen och tittade och
skrev äntligen under. Klockan 9 bar jag
telegrammet på stationen och klockan 12 kom svar,
att fullmakten skickas med första post. Se här,
om någon vill ha svart på vitt.»
Talaren slängde fram ett papper, som kunde
sätta liv i döda ben. Figge och Pelle blevo
alldeles uppspelta.
»Ni ha ju bra segelgrejor ni två?» fortfor
den blivande kaparen till dem.
»Åjo, jag har en större slup och han en större
däckad lotsbåt, förstås.»
»Och så ä’ ni ju bra seglare bägge två, har
jag hört?» fortgick Ulle.
Figge och Pelle hade ingen lust att skämma
sitt goda namn, när äntligen en smula gott sades
om dem.
»Och så ä’ ni lediga och så skulle ni kanske
kunna lära er hålla käft, lyda order och lägga
bort alla fähunderier hädanefter?» förhörde Ulle.
»Ja inte skall Bergman tro, att ladan brinner
för ett hårdår», försäkrade Figge. »Av folk är
jag kommen och hela oturen var, att jag inte kom
till folk.»
»Jag har ingenting att brås på, bara ett
fattigt statarfolk i Sörmland. Hit skulle alla på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
