Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4.
Under ifrigt samtal med Fält-Superintendenten
Ilronomachus Stephanus Przybytovicz och ett par
officerare af hög rang vandrade Furst Galitzin lifligt
o
fram och åter i ett rum af Abo slott, der Fursten då
hade sitt residens, då en af hans adjutanter anraälte,
alt Baron Johan Bruce anhöll om företräde.
„Ah, är han hemkommen,“ sade Fursten lifligt,
„bed honom stiga in. Nå, Johan Petrovitsch,”
tilltalade Fursten den inträdande, „välkommen åter! Hvad
vet du att berätta? Icke alltför mycket klagovisor bara!
Jag önskade ej mer behöfva höra sådana, sedan vi
kunna säga, att vi ha på sätt och vis fred. Men du
ser helt bedröfvad ut. Du begär för mycket, det
går ej så lätt. Dina kära landsmän äro ock ett
envist folk, som ej vill rätta sig efter påbud, gjorda för
deras eget bästa, och det endast emedan det är vi,
som utfärda dem, och icke några Svenska adelsmän,
som ej bry sig om dem så mycket ens som om sina
kalfvar.“
„Ers Durchlaucht,“ svarade Johan, „sår, sådana
som de, hvaraf Finland nu blöder, läkas ej så lätt.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
