Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dygdens Belöniing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt som nog utmärkte den förnöjelse hon fant uti denne förrättning. Apollonius på sin sida lät henne förstå at han endast fägnade sig af sin seger, derföre, at det war hon, som skulle utdela belöningen. Denna lustbarhet slutades
med en präktig måltid, som hölts til segerwinnarens ära.
Sedan hwar ock en begiswit sig til sine rum, funno desse bägge älskare nogsamt, huru mycket de woro intagne af hwarandra; ty man måste wara skild ifrån det man älskar för at rätt weta at wärdera det; de tilbringade natten uti den
största oro; den samma tycktes dem oändeligen lång, emedan de mätte dess längd efter den längtan de hade at åter få se hwarandra. Appollonius fördubblar sin omsorg och bemödande för Archestrate, som af alt sitt hjärta öfwerlämnar sig til den fägnad hon deröfwer finner hos sig; hon war i okunnighet om den konst och förställnings-gåfwa, som uti wåra dagar är så brukelig, och som gör, at en älskare, endast efter hand, ärnår den lycksalighet, at förnimma sig
wara älskad af sin ömhets föremål. Apollonius hade fog at tro sig wara älskad, men hans kärlek war för häftig at nöja sig med mindre än en fulkomlig öfwertygelse; han åstundade ifrigt at få tilfälle at ensamt tala med prinsessan; Et
jagt- parti förskaffade honom detta önskade tilfälle. Prineessan hade skilgt sig wid Jägare-hopen och tagit en wilse wäg uti skogen. Apollonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
