Fyrväplingen. Vers och prosa / 70 (1855) Author: Fredrika Bremer, Thekla Knös, Louise Müller, Daniel Andreas Joakim Müller Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN SOMMARNATTSDRÖM.

Det var en gång en sommarnatt, som var skönare
än många tusen andra sommarnätter. En lätt
vestanvind sväfvade öfver jorden och andades öfver alla
röda och hvita rosor och alla andra blommor, så att
de drömmande lutade sina hufvuden och utandades
ljufva vällukter. I hafvet speglade sig månen och
millioner stjernor. När solen aflägsnat sig med sin
svit, aftonrodnaden, hade den glömt en smal
purpurstrimma, som förundrad betraktade den sköna nattens
herrligheter, för att sedan beskrifva dem för solen,
hvilken ej har något begrepp om natten, hvarken
hur den ser ut när den är lugn, eller när den är
stormig. Nu kommer det, som jag egentligen vill
berätta:

I ett litet hvitt hus, icke långt från hafvet,
stod ett fönster öppet; der satt en skön, blek qvinna,
öfvergjuten af månljuset. Men det såg hon icke, ty
hennes blick var sänkt mot jorden och full af tårar.
Hon kände ej, att zefiren lekte med hennes lockar och
hvita mössband. Alla hennes tankar och känslor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>