Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
skarinna. Jag inbillade mig att bon berättade mitt
äfventyr, ty sedan bon aflägsnat sig, steg den manligt
klädda qvinnan upp och nalkades mig.
Men hon
stannade, säg pä mig med förvåning och det sällsam
maste uttryck mälade sig i hennes ansigte.
De hårda dragen veknade, det manliga och be
stämda bortsmälte som snö i vårsolen och en rikedom
af känsla framstrålade ur de mörka ögonen. Hela
ansigtet hade fätt en qvinnlig mildhet, som under
bart föryngrade det. Smärtsamma ryckningar kring
munnen förrådde alt hon led, hon drog en djup suck,
satte händerna för ögonen och återvände hastigt in,
utan alt hafva sagt ett ord. Öfverraskad af detta
uppförande, blickade jag efter henne, och en underbar
tafla visade sig nu för mig.
Ilon hade lemnat dörren öppen när hon upprörd
skyndade in. Midi emot denna dörr var ett fönster,
genom hvilket den nedgående solen kastade ett rikt
sken, som starkt upplyste den okändas sällsamma ge
stalt. Hon hade kastat af sig karlhatten samt rocken
och salt der nu i en enkel qvinnlig drägt; det rika
gråsprängda håret föll ned öfver hennes axlar, häf
tiga snyftningar skakade hennes kropp, och tårar
runno utför de bleka kinderna. Den unga flickan
stod mildt tröstande bredvid och räckte henne ett
glas med någon lindrande dryck, som den sjuka ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
