Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Det var en söndagsmorgon. Brigilta mötle mig
med slilla värdighet och förde mig in till sin mor..
Huru skön var icke Alice i sin söndagsdrägt!
Då vi sutto kring det lilla frukostbordet, kände jag
min- sä hemmastadd; allt var sä förtroligt och dock
så° fantastiskt och underligt. Brigilta, hk en dunke
gåta bredvid denna flicka så klar och genomskinlig
som’ en daggdroppe. Klockorna började ringa och
väckte mig ur mina drömmar.
Brigilta sade sig vilja stanna hemma hos sin
mor men Alice knöt på sig halmhatten for att gå
t,11 kyrkan. Jag yttrade min önskan att folja henne,
dä min fot redan var bättre och man såg kyrkan
höja sig På en närbelägen kulle. Vi S-go Med
barnslig oskuld talade hon om sitt ensliga l.f hos
dessa gamla, och lyssnade med glad förvåning til
mina skildringar af mitt brokiga vcrldshf. Hur geina
hade jag ej visat dess skönaste, renaste taflor for
detta ljufva, oerfarna barn. Då vi stego upp or c en
branta kullen gjorde min fot ondt. Alice räckte m.g
okonstladt sin arm till stöd. Det förekom henne sa
naturligt att stödja allt som behofde hjelp. Jag ble
tvst dä jag kände hennes andedrägt som en mild vår
vind beröra min kind. Denna vandring, på den sma
la, steniga vägen, uppåt till det öppna templet syntes
mig symbolisk; jag kände att jag behofde en ledande
engel genom litet och bad sakta om en sådan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
