Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na akta (len man älskar. Ju närmare hon lärde känna
Knutson, ju olikare fann hon honom den bild hon
gömt i sitt hjerta. Snart måste hon för sig sjelf
erkänna, att de smädande ryktena blott varit sanning.
Hon såg honom ofta drucken, hård och vild och fann
sig för svag att vara hans goda engel, fann sina ord
föraktade, sina böner tillbakastötta. Så förgick ett
par år i stigande elände. En afton, sedan han varit
borta i flera dagar, satt hans hustru vid fönstret och
väntade honom. Hon vaggade sitt barn och gladde
sig alt ega en varelse, som ej bortstötte hennes öm
het. Ett buller utanför tilldrog sig hennes uppmärk
samhet. Några karlar bortförde en gripen brottsling;
— då han gick förbi såg han upp, hon igenkände
detta bleka ansigte — det var hennes man.
Han hade begått en inbrottsstöld och ett mord
— hans dom blef fästning, lilstidsfängelse. Hans
arma hustru delade hans smälek. Bekanta pekade
på henne och främlingar tittade kallt och nyfiket på
mördarens hustru. Några s. k. läsare besökte henne i det
ödsliga hemmet och vunno snart hennes sårade hjerta
och lilliga inbillning för sina åsigter. De voro goda
menniskor och gåfvo henne religionens tröst, ehuru
blandad med menniskofunders grumlande tillsatser.
Sannt deltagande och godhetsfull behandling raddade
den olyckligas förstånd, och hon samtyckte att bära
lifvets börda för sitt barns skuld. Delta barn blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
