Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
clt lif, rikt på lifsdigra ”öden” och skiften, rikare än
alla ungdomsårens tropiskt varma drömmar ha gått,
och icke förgäfves. De ha mycket förvandiadt. Det
ligger nu snö på håren, de heta vindarna ha svalkats,
jag känner flägtarne af en annan vårluft, från andra
regioner, och tackar derför Gud.
Mitt fönster klickar åter ut öfver ett torg, men
ett annat än för trettio år sedan. Jag ser mindre
af gatan och mer af himlen; jag hor en trappa
högre upp. Åter är jag ensam nu, alldeles ensam i
mitt hem, men ändå mindre ensam än någonsin; och
verksamhetsbegäret så hungrande för oO år sedan,
har fått mera, att sköta än det rätt vål kan hinna
med. Jag väntar ingen på besök och längtar ef
ter ingen.
Dock finnas besök, som ännu äro mig
kära, hjertligen välkomna. Bland dessa är solen,
som vid middagstiden plägar blicka in genom mina
fönster. Om aftonen har jag dess sista stråle, ty
mitt hem är vänd t emot solnedgångssidan. Öfver en
mängd hustak ser jag hort till furukrönta berg vid
horisonten, ser små hvita villor i de gröna dälderna,
emellan dem, och på höjderna sju väderqvarnar som
svänga sina vingar, malande mycket mjöl. Öppnar jag
fönstret så kommer från dessa berg en luft så ren
och landtligt frisk, som om den icke, för att komina
till mig, hade alt fara öfver staden och torget. Detta
år en näseglädje och en hjertefröjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
