Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
och att de skälla; jagthundar säsom de jagade vildt,
ehuru doft och drömmande. Äfven ängsliga drömmar
hafva de, hvilket deras sakta tjutande och darrandet
af deras lemmar förråda. Hvem vet om icke deras
husbönders grymhet ibland äfven förföljer dem i drömmarne? Fåglarnes sakta pip! under sömnen är tec
ken att äfven de drömma.
Öfverträdelser, kamp med sig sjelf och sina böjel
ser, minne, vunna dygder; med ett ord tecken till
fri vilja var hos menniskan en borgen för andeus
sjelfständighet. Vi finna allt detta i olika grader hos
djuret, jemte en mängd själsegenskaper, gemensamma
för menniskor och djur; och stödjande mig härpå,
Iviflar jag intet ögonblick på en djuret inneboende själ.
Det kunde vara af inleresse för vårt ämne att
få ett någorlunda klart begrepp om den djuriska
själen, i jemförelse med den menskliga. Kanske att
den djuriska kroppen, jemförd med den menskliga,
kunde här ge en måttstock eller klaf. Uti naturen
står allt i den noggrannaste harmoni, och kan man
väl såsom säkert antaga att djurkroppen i sin form
kunde ge en bild a T djurets själ, om vi hade tillräck
lig insigt uti att efter det kroppsliga bedöma det an
deliga. Vi skulle åtminstone våga göra ett litet för
sök i den vägen.
1 följd af ofvannämnde harmoni i naturen, kan
man antaga att samma skillnad, som eger rum emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
