Fyrväplingen. Vers och prosa / 210 (1855) Author: Fredrika Bremer, Thekla Knös, Louise Müller, Daniel Andreas Joakim Müller Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KÄRLEKENS METAMORFOSER.

Först likt ett barn i mitt hjerta han låg Vaggades sorglöst och stilla. Kring sig med leende ögon han såg Sträckte mot alla med längtande håg Famnen så menlöst, den lilla. Sen sprang han upp, till Cupido förbytt, Fattade pilar och båga. Nu han fått namn och min frid hade flytt Hjertat det klappade, lifvet var nytt, Himmel och jord stod i låga! Ack men han visste, ej allt han begär. Allt han fördrar och förlåter. — O hur förändrad! Nu Amor han är, Pscyhe han högt öfver skyarne bär Tröstar så mildt när hon gråter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>