Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Aspromonte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om den hemska marsch, som nu följde, har en af
de frivilliga sedan berättat:
—————-»Endast vår stora kärlek till vår general
kunde gifva oss kraft att tåga framåt längs fjällstigarna,
genom öde skogsbygder, utmed gapande afgrunder. För
hvarje ögonblick blefvo vi märkbart svagare. Utom oss
af hunger nästan raglade vi fram. Den ene sökte intala
den andre mod, men när aftonen kom, voro våra led
upplösta och all ordning borta. Instinktlikt sökte vänner
upp hvarandra, maskinmässigt vacklande framåt i hopp
att slutligen i denna hemska ödemark, denna ohyggliga
tystnad finna en människoboning och en bit bröd - bleka,
tigande gestalter med infallna kinder och djupt mot
bröstet sänkta hufvuden.—————
Hundratals nedsjönko utmattade, öfverlämnande
sig åt sitt sorgliga öde, och gamla trofasta vapenbröder
gingo nästan obekymrade förbi, några med ett sorgset
’addio’, andra med en sista varm handtryckning åt någon
gammal tältkamrat, som sedan åter sjönk tillbaka för
att med det bleka ansiktet hvilande mot någon sten en
eller annan timme därefter draga sin sista suck. Flera
hundra tappra män dogo denna natt af hunger och af den
isande nattköld, som följde på dagens hetta. De dogo
utan knot, mördade af Italien, för hvilket de dragit ut,
de dogo under denna stormiga natt i Calabriens
förskräckliga ödemark, dogo utan ett ord af tröst, utan att se
ett älskadt ansikte, utan att höra en deltagande röst
hviska i deras öra: ’in cielo ti rivedrò — i himlen träffas vi
åter’. ————
Och vi andra, som voro starkare, marscherade
ljudlöst vidare, bleka och vacklande och utan deltagande för
de döende vännerna. Natten var mörk; en iskall vind
piskade regnet genom skogarna och mellan bergen; sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
