Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O! sköna dag, fullbordan af vårt hopp!
Dig Svea, tacksam, för sin sällhet prisar:
På dig, och brutna bojan, lugn hon visar,
Och blickar fri emot sin framtid opp.
Med dig hon satt i Nordens trogna sköte
Sin lyckas lifsträd: kronan lummig står
Och sträcker stark sin arm mot stormens möte:
Från dig det räknar sina blomnings-år.
O;, för att känna rätt vår sällhets högd,
Mot Södern blickom. — Gud! har jorden länder,
Der fanatismen ännu bålet tänder,
Och himlens sanning blir för bilan böjd;
Der tanken, under mörkrets bojor, slafvar;
Der religionen till en furie görs;
Der mellan häkten, plågorum och grafvar
Med bundna ögon menskligheten förs!
Mitt fosterlahd! om du en känsla har
För fridens lycka och för ljusets ära,
Gå, att för dem ditt lof till Himlen bära;
Och till den Hjelte, som din räddning var.
Af stormen utom dig ditt lugn du känne.
Och då du minns, hvad strid du kämpat ut;
Kring Kungaparet, kring de Unga Tvenne
En vapenborg af tro och kärlek slut!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
