Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden) - I. Fenikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSTA PERIODEN.
(Gamla tiden).
I. Fenikerna.
Medelhafvets äldsta sjömän och upptäcktsresande
voro fenikerna, hvilkas handelsfärder sträckte sig
åt alla håll från deras centralt belägna hemland
utefter den smala syriska kustremsan. Österut
framträngde de på karavan- och vattenvägar in mot
Asien, i söder var Afrika, i väster Europa ett fält
för deras verksamhet, och det var därför hos dem den
kända jordens delning i dessa tre världsdelar först
uppstod. Det var framför andra fyra fenikiska städer,
som voro utgångspunkter för dessa handelsexpeditioner,
först det urgamla Sidon, vidare dess båda dotterstäder
Tyros och Arvad (Arados nu Ruad) samt slutligen
Gebal (Byblos), enligt sagan den äldsta, hvilka
alla bildade ett förbund, hvars ledare voro de båda
mäktigaste Tyros och Sidon. Från fattiga fiskarbyar
(Sidons namn betyder just fiskarby) utvecklade
sig dessa och andra orter till stora städer och
centra för den tidens världshandel. Fenikerna blefvo
äfven liksom andra handelsfolk bärare af kultur och
uppfinningar från mer civiliserade länder till andra
och ansågos därför i forntiden såsom uppfinnare af en
mängd saker, ehuru de i de flesta fall blott gjort
främmande folks uppfinningar allmännare kända. Så
trodde man dem hafva uppfunnit ett mynt-, mått-
och viktsystem, hvilket de dock själfva lärt i
Babylon och som synes ursprungligen vara fotadt på
det egyptiska [1]. Likaledes ansågo grekerna dem hafva
uppfunnit glastillverkningen, hvilken emellertid
bevisligen var känd i Egypten förr än i Fenikien;
osäkert är äfven om de ens först framställt den
dyrbara purpurfärgen. Men både dessa och andra
uppfinningar hafva de dock utvecklat och blefvo på
många områden de förnämsta mästarne, hvilket särskildt
gäller om purpurberedningen. Ej heller känner man
mycket om hur den skrift uppstått, af hvilken de
betjänade sig och som är betydligt öfverlägsen både
den babyloniska och den egyptiska. Sannolikt har den
fenikiska skriften först – redan 1000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
