Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden) - 5) Kartor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
halfklotet; detta var ett uttryck af en fordran och
af en tro på regelmässigheten i jordytans
bildning[1].
5) Kartor.[2]
Det enda kartverk från forntiden, som bevarats till våra dagar,
är Ptolemæos’, men i den gamla litteraturen finnas meddelanden
äfven om många andra kartor. Den äldsta var utarbetad af
ANAXIMANDER från Miletos[3].
Herodotos omtalar att ARISTAGORAS, härskaren i Miletos
(omkr. 500 f. Kr.) visat Spartas konung en koppartafla
»på hvilken hela jordens krets var inristad och hela hafvet
och alla floder». Då nu han lefde omkr. 100 år efter
Anaximander, skulle man kunna förmoda, att det just
var dennes karta, sannolikt vidare fulländad och af
geograferna kallad den joniska världskartan,
som Aristagoras förevisade[4].
– Icke fullt 100 år därefter omtalar ARISTOFANES i sin
komedi »Molnen» kartor såsom allmänt kända, och man kan
hos många följande författare finna liknande
uppgifter[5].
Något mer känna vi om ERATOSTHENES’ karta, som var den
första efter astronomiska och matematiska grundsatser konstruerade[6] samt
försedd, såsom förr är sagdt, med meridianer och
paralleller. Han har begagnat sig af äldre författares
arbeten bland hvilka den närmast föregående var DlKÄARKOS.
Just genom de bestämda hållpunkter i fråga om orternas läge,
som Eratosthenes’ gradbeteckning gifver, kunna vi efter
Strabos anvisningar åter uppkonstruera hans jordkarta,
åtminstone i dess hufvuddrag. Denna karttyp blef sedan
länge den förhärskande[7] och följdes både af Polybios och Strabo.
Möjligen har redan Eratosthenes observerat, att man icke
kunde på en karta framställa en verklig bild af den klotrunda
jorden, om man lät längd- och breddgrader skära hvarandra vinkelrätt[8]. Men säkert
är, att felet häri icke blott anmärkts af Hipparkos, utan
att denne äfven föreslagit att undvika det genom en konisk
projektion. Det är utan tvifvel på denna Strabo tänker, då
han flera gånger jämför oikumenen med en utbredd makedonisk
ryttarmantel. Strabo omtalar också i tydliga ordalag denna projektion[9] men försvarar
dock den gamla metoden att låta alla linjerna vara räta och
skära hvarandra i räta vinklar, ehuru han anser, att jorden
bäst afbildades på ett stort klot af minst 10 fots diameter. På det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
