Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därmed dröjde det dock så länge, att de år 1271 beslöto
sig för att återvända till Storkhanen utan något
svar från påfven. Härvid medtogo de Niccolos unge
son MARCO POLO, som var född 1254 och sålunda endast
17 år gammal. De kunde dock ej nu resa samma väg som
förra gången, ty en viktig förändring hade sedan
dess timat i Konstantinopel. Det s. k. latinska
kejsardömet, som med Venedigs bistånd upprättats
1204, och under hvars tid venetianerna faktiskt
behärskade Balkanhalfön och Svarta hafvet, hade år
1261 störtats af den grekiska kejsaren, som under
tiden residerat i Nikæa, men som nu med hjälp af
Genua återtog Konstantinopel, förjagade venetianerna
och för dem spärrade Svarta hafvet, där sedan till
medeltidens slut genuesarne hade all handel i sina
händer. Till följd häraf gick nu resan öfver Acre
och Jerusalem, där de enligt Kublai-khans önskan
medtogo olja ur lampan i den heliga grafven, samt till
Lajazzo. Här erforo de, att till sist en påfve valts,
och att därtill utsetts legaten i Acre Theobald, som
antog namnet Gregorius IX. De vände nu tillbaka dit,
och han gaf dem bref till Storkhanen samt afsände
till honom två dominikanermunkar, hvilka dock i följd
af krigshinder måste återvända redan i Armenien, så
att de tre Poli ensamma fortsatte denna färd, öfver
hvilken den yngre Marco gjort sin berömda beskrifning.
I november 1271 bröto de åter upp från Lajazzo och
gingo först åt norr till Kaisarie och Siwas samt
sedan åt öster till Musch, som ligger i Armenien,
väster om Wansjön, sålunda följande den väg
Rubruck[1]
begagnat på sin återresa. Men härifrån togo de vägen
åt söder öfver Mardin och Mosul till Bagdad, hvarifrån
de sjövägen foro till Ormudz. Att bestämdt afgöra,
hur resan sedan gick, är understundom mycket svårt, ty
Polos bok lämnar ej alltid säkra upplysningar härom,
hvarjämte det icke alltid är möjligt att identifiera
hans namn. Emellertid foro de från Ormudz åt
norr[2]
genom Kirmans bergstrakter och öknen Lut till »en
stor stad» Cobinan. Någon stad med detta namn har dock
sannolikt aldrig funnits, utan härmed afses någon ort
i landskapet Kuh-Banán i västra Khorasan[3].
Man slog nu in på en östligare riktning och passerade
staden Balkh, landskapet Dogana (Katagan) och nådde
staden Casem (Kischm); saltrikedomen i dessa trakter
var så stor, att den skulle vara tillräcklig för hela
världen till tidens slut[4]. Snart därefter kommo
de in i landskapet Badashan (Badakhshan), hvars
konungar ansågos härstamma från Alexander den store
och Darius dotter[5]. Nu besteg
man Pamirs platåland, »så högt och kallt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
