Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEYXEYRA, enligt en berättelse 1418, enligt en annan
1420. Skildraren af Zarcos resa vet för öfrigt omtala,
att denne hört Machams olycksöde omtalas och däraf
fått idéen att uppsöka ögruppen[1].
Äfven de längre ut i hafvet liggande Azorerna äro
utsatta på den mediceiska sjökartan och det så noga,
att man kan urskilja ögruppens delning i tre mindre,
ehuru dess längdriktning går från norr till söder i
stället för från nordväst till sydost. Den sydligaste
gruppen kallas »Insule de Cabrera», den mellersta,
som blott upptager två öar, »Insule de ventura sive
de colombis» och den nordligaste »Insule de
corvis marinis» (en af dess båda öar heter ännu
Corvo). Alltså måste öarna hafva varit ganska
väl undersökta redan före midten af 1300-talet,
ehuru ingen underrättelse därom föreligger. Först
1370 omtalas det, att en grek vinddrifvits dit. På
den katalanska världskartan (1375) se vi särskilda
namn för hvarje ö. Sedermera höra vi intet om dem
förr än 1431, då GONSALO VELHO CABRAL upptäckte
den obetydliga klippan Formigos, hvilket gaf Henrik
Sjöfararen anledning att följande år å nyo ditsända
Cabral, som då upptäckte den östligaste af öarna,
Santa Maria, men först tolf år senare blef genom
en slump San Miguel funnen (1444), därpå Terceira
(1449) och före år 1453 de öfriga[2].
De första, som näst efter de ofvan omtalade
italienarne framträngt längre åt söder utefter Afrikas
kust, voro normander från Dieppe[3]. De afseglade
från sin hemstad i november 1364 och kommo fram emot
jultiden till Kap Verde, passerade därpå Sierra Leone
kusten och stannade vid det ställe, som på nutida
kartor heter Cesto (240 km v. om Kap Palmas) men som
de kallade Petit Dieppe[4]. Här tillbytte de sig
guld, elfenben och peppar samt återvände följande år. En ny
expedition afsändes då, som kom ända till guldkusten,
och de stora summor, som förtjänades på denna handel,
föranledde, att man fortsatte med Afrikaresorna
alla år under Karl V:s regering (1364–80). År 1382
grundades äfven ett nybygge på guldkusten, hvilket
kallades La Mine, men de svåra inre strider, som
snart uppstodo under Karl VI:s regering gjorde, att
förbindelserna med detta blefvo mer oregelbundna,
dock uppgafs det icke förr än något före
1410[5]. –
Äfven Bethencourt har gjort strandhugg på fastlandets
kust i trakten af Kap Bojador[6], men det var dock
portugiserna, som blottat de afrikanska kusterna för
Europas blickar, och äran häraf tillkommer i första
rummet prins HENRIK, känd under tillnamnet NAVIGATOR
eller SJÖFARAREN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
