Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Molukkerna, och medgifvit att gränslinjen sattes
17° öster om dessa öar. I själfva verket hade dock
Spanien ingen rätt till öarna, hvilka lågo omkr. 5°
väster om demarkationslinjen.
Äfven i Syd-Amerika uppstodo tvister med anledning
af den uppdragna demarkationslinjen, tvister, hvilka
icke fullt bilades förr än år 1779, men hvilka vi
här icke vidare inlåta oss på[1].
Columbus andra resa. Berättelserna om det nya Indiens
rikedomar lockade många att ansluta sig till Columbus
nästa expedition dit. Adelsmän, präster och munkar,
soldater, handtverkare och kolonister, hederligt folk
och de värsta äfventyrare hörde till den stora skara
af 1,500 personer, som medföljde. Nu öfverfördes äfven
de första europeiska husdjuren och kulturväxterna,
och säkerligen hade grunden kunnat läggas till en
blomstrande koloni, så vida icke de af Columbus själf
utspridda ryktena om landets guldrikedom gjort hans
följeslagare mindre benägna för arbete. När de sedan
funno sina förhoppningar i detta stycke svikna,
blefvo många röfvare och fribytare, de andra mer
eller mindre missnöjda med Columbus, som genom falska
förespeglingar lockat dem dit bort. Att upprätthålla
ordningen bland dessa folkelement öfversteg vida vice
konungens krafter, och däri låg första orsaken till
hans senare olyckor.
Det var den 25 sept. 1493 som Columbus afseglade
från Cadiz med en flotta af 14 karaveler och 3
transportfartyg[2]. Liksom förra gången
styrde man först till Kanarieöarna, därifrån åt väster,
men något sydligare än då. Den 3 nov. kom den första ön
i sikte, den kallades Dominica, enär den upptäcktes
på en söndag. Därefter angjorde man Marigalante,
Guadeloupe, Monserrate, Jungfruöarna samt slutligen
den 16 nov. Porto-Rico. Elfva dagar senare ankom
flottan till det spanska nybygget på Hayti, men detta
var nu förstördt af infödingarna, och spanjorerna
voro alla dödade. I stället anlades en ny koloni
Isabella något västligare, men äfven den gick snart
under, och en del af dess invånare återvände 1494 till
Spanien. Oerfarna med det tropiska klimatet och dess
produkter kunde spanjorerna icke skaffa sig uppehälle
i landet, utan måste erhålla alla sina förnödenheter
från Spanien. För att bestrida omkostnaderna härför
föreslog Columbus i ett bref, som han hemsände med
den år 1494 återvändande flottan, att fånga infödingar
och i Europa sälja dem som slafvar, hvilket skändliga
projekt det spanska konungaparet dock afslog. I april
1494 seglade Columbus från Hayti till Cuba, hvars
södra kust han följde, dock tog han snart en sydligare
kurs, hvarvid han upptäckte Jamaica. Sedan han seglat
utefter dess norra kust åt väster, styrde han åter
mot Cuba och såg härvid Isla de Pinos, men där Cubas
kust böjer sig åt s. v., vände han, sedan han låtit
sitt manskap edligen intyga, att Cuba icke vore någon
ö, utan en kontinent. Under denna färd fick han höra
talas om att i väster låge ett land Magon, en antydan
om Mayafolket, hvilket Columbus tog för det asiatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
