Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro alla gator öde, och man såg knappast någon
af dess invånare. För att lugna befolkningen lät
nu Cortez frigifva Montezumas broder, men i denne
fick upproret en skicklig ledare. Ett våldsamt
anfall mot spanjorerna ägde rum, och trots dessas
fruktansvärda skjutvapen minskades icke den oändliga
mängden af angriparne. Cortez lät då kläda den fångne
Montezuma i hans kungliga dräkt och föra honom till
palatsets platform, från hvilket konungen uppmanade
sitt folk till fred. Men när detta hörde honom tala
för spanjorerna, anföll det honom med ett hagel
af kastvapen och stenar, så att han nedföll svårt
sårad. Djupt kränkt härigenom ville han icke mottaga
någon läkarvård, afslet sina förband och dog efter
tre dagar d. 30 juni 1520.
Det blef nu klart för Cortez, att enda räddningen
bestod i att lämna staden, och den 1 juli
verkställdes återtåget under de förfärligaste
strider, hvilka kostade Cortez två tredjedelar af
hans armé, alla kanoner och gevär samt 46 hästar. Han
marscherade med återstoden af sitt folk mot norr,
utefter Texcocosjöns västra strand, därefter under
ständiga strider med öfverlägsna fientliga arméer till
Tlascala. Lyckligtvis förstärktes han snart genom nya
skaror, som Velasquez, hvilken trodde att Narvaez var
herre i landet, sändt till dennes undsättning. På
detta sätt och med hjälp af tlascalanerna var
han snart åter i stånd att anfalla Mexiko, där
nu GUATEMOTZIN, en brorson till Montezuma, var
konung. Staden anfölls både från land- och sjösidan
och eröfrades efter en belägring af 75 dagar den
21 augusti 1521 samt blef i grund förstörd. Därvid
omkommo mellan 120,000 och 240,000 människor. Med
hufvudstadens fall var landet eröfradt. Ett nytt
Mexiko byggdes, och Cortez blef den 15 okt. 1522
utnämnd till ståthållare i det land, som han eröfrat,
och som på hans förslag kallades Nya Spanien[1].
Tyvärr har äfven Cortez fläckat sin ära genom
de grymheter, som voro så vanliga hos de spanske
conquistadorerna. Så lät han hänga konung Guatemotzin
och en gång lefvande bränna äfven 400 mexikanska
höfdingar. Det spanska prästerskapet utrotade
samvetsgrannt den aztekiska kulturen, folket utarmades
af sina nya herrar och nedsjönk allt djupare i
ett bottenlöst elände. Med vidtomfattande blick
har Cortez sökt att yttermera utvidga det spanska
väldet och att genomforska det nya landet. Han var –
liksom sin tid – fast öfvertygad om, att det borde
finnas ett sund mellan de båda världshafven, och för
att söka detta utsände han expeditioner både till
lands och sjös. Så sändes Alvarado 1524 mot söder,
där han eröfrade Guatemala och lade grunden till
staden San Salvador. Samma år seglade CRISTOVAL D’OLID
med en flotta från Vera Cruz till hamnen Caballas i
Honduras, hvilket land han tog i besittning i Cortez
namn. Snart beslöt han dock att göra sig oberoende
af denne, hvilket föranledde Cortez att själf med en
armé tåga till Honduras. Denna marsch genom urskogar
och vilda bergstrakter är ett af de svåraste företag
i Amerikas upptäcktshistoria. Hela expeditionen tog
en tid af nära två år (okt. 1524–juni 1526). År 1527
återvände Cortez till Spanien för att rättfärdiga
sig för de anklagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
