Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tala om hans verksamhet både i Spanien och i England,
sedan han åter slagit sig ned därstädes. Emellertid
afstannade härmed de engelska sjöresorna ända till
Elisabets tid.
I stället hafva portugiserna vändt sig mot de trakter,
som först upptäckts under engelsk flagga. Det var två
bröder GASPAR och MIGUEL CORTE-REAL[1]
hufvudsakligen den förre, som under flera resor hit upptäckte en
del af Nord-Amerikas kust. Den första synes Gaspar
hafva företagit redan före 1500 dock utan framgång;
sedan följde ett par nya 1500 och 1501, från den
senare återvände han icke. Hans broder Miguel for
då år 1502 att söka efter honom; han uppnådde också
den amerikanska kusten, men hördes sedan ej vidare
af. Konung Emanuel utsände väl en expedition 1503
för att efterforska deras öde, men denna hade ingen
framgång, och därmed upphörde portugisernas resor
hit. Gaspar Corte-Real synes hafva besökt en lång
kuststräcka, frän Nya England till Baffins Bay. Han
tyckes icke hafva gifvit det land, han såg, något
namn,, men på kartor från början af 1500-talet kallas
det ibland Terra de Corte-Real. Längre i norr möta
vi redan på kartor från 1520-talet namnet Tierra del
Labrador (Terra Laboratorum), hvilket äfven är af
portugisiskt ursprung antingen från Corte-Reals resor
eller från de fiskarfärder, som sedan företogos hit,
och som äfven framkallat det ofvan nämnda, älsta
namnet på New Foundland Tierra de Bacallaos. Äfven
bretonska fiskare hafva här kvarlämnat sitt lands
namn. På en karta af 1520[2] läsas s. v. om Bacallaos
orden Terra descubierta per bertones och än i dag
bevarar namnet Kap Breton minnet häraf.
Ehuru bretonska och normandiska sjömän djärft
framträngde öfver världshafvet, hafva dock fransmännen
i början på femtonhundratalet icke varit nog skolade
sjömän för att deltaga i de stora, upptäckterna. Äfven
här måste man från Italien hämta sina läromästare,
och en sådan fick man i florentinaren GIOVANNI DI
VERRAZANO, hvilken Frans I i slutet af år 1523 utsände
från Dieppe för att söka en västlig väg till Kina. Två
af de tre fartygen gingo snart förlorade, med det
tredje styrde han mot väster och nådde Nord-Amerika
omkring 34° n. br. i trakten af Wilmington. Sedan han
därpå först seglat ett par grader åt söder, vände
han mot norr och kom, såsom redan förut är nämndt,
till 50° n. br. Han upptäckte härunder mynningen af
Hudsonsfloden och gick pä båtar ett stycke uppför den,
vidare Rhode Island, som han jämförde med Rhodos,
hvilket är upphofvet till dess namn, och lade sig en
längre tid för ankare härstädes i Narragansettviken,
under fredligt umgänge med indianerna. I slutet på
maj for han vidare mot norr; både natur och människor
blefvo nu olika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
