Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolan grundlades, och det var inom den matematiska
geografien och kartografien, som den alltjämt
skar sina bästa lagrar. Men äfven den beskrifvande
geografien var föremål för stort intresse, hvilket
ju är ganska naturligt på en tid, då nästan hvarje
nytt år öppnade förut okända länder för européerna.
En grupp geografiska författare lefde i början
af 1500-talet i Elsass och Lothringen, och bland
dem må nämnas MATTHIAS RINGMANN (1482–1511) och
MARTIN WALDSEEMÜLLER (Waltzemüller) (1480 eller
1481–1522) eller HYLACOMYLUS, såsom han på latin
skref sitt namn. Den förre tryckte i Strassburg år
1505 ett af Vespucci skrifvet bref om dennes tredje
resa till Amerika (1501–2), och framhöll därvid,
att man nu träffat ett land i den antarktiska
regionen, hvarigenom frågan om dess beboelighet var
löst. Sedermera flyttade han som lärare till den
af hertig René II af Lothringen grundade skolan
i Saint Dié, där han hade Waldseemüller till
medlärare. De beslöto att utgifva en ny edition
af Ptolemæos[1], men under förarbetena
till denna fingo de nya underrättelser om upptäckterna i
den nya världen. Waldseemüller skref då en liten kosmografi,
som han kallade Cosmographiæ introductio (1507),
i hvilken han tryckte Amerigo Vespuccis berättelse om
sina fyra resor, och som fick en så stor betydelse i
geografiens historia, därför att det var i denna bok,
som han först föreslog, att det nya landet skulle
kallas Amerika. Columbus namn var då obekant för
Waldseemüller, snart därefter fick han kännedom
om, att landets upptäckare icke var Amerigo, utan
Columbus, och då har han sökt rätta sitt misstag. På
kartan öfver nya världen i Ptolemæos af 1513 är
icke namnet Amerika utsatt, utan i stället står,
att »detta land med kringliggande öar är upptäckt
af Columbus, en genuesare, på uppdrag af konungen
i Kastilien». Men det var för sent; det obefogade
namnet var redan spridt och kunde ej längre utstrykas
igen. Samtidigt med sin bok utgaf Waldseemüller två
kartor öfver jorden, den ena en plankarta, den andra
afsedd att fästas kring en mindre glob. Den förra
är nu förkommen, men af bladen till globen finnes
en samling kvar[2], hvilken visar, att han äfven på
kartan insatte namnet »America». Waldseemüller har
också utgifvit några andra kartor, t. ex. en vägkarta
öfver Tyskland, men hans förnämsta verk var de nya
kartorna i Ptolemæos af 1513, särdeles de, som han
kallar »korografiska», d. v. s. några i större skala
gjorda kartor öfver Lothringen, en del af Schweiz
och Rhenländerna.
Under en lång tid voro städerna Nürnberg och
Augsburg centralpunkter för de geografiska studierna
i Tyskland. De stora handelshusen i dessa städer
hafva med vaken blick följt gången af de geografiska
upptäckterna och hafva snart börjat deltaga i
spanjorernas och portugisernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
