Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en gång omkr. 30,000. Härigenom blef kristendomen
i det närmaste utrotad, dock aldrig fullständigt. På
några ställen bibehöll den sig i hemlighet under
århundraden, och i närheten af Nagasaki funnos några
kristna församlingar kvar ännu år 1868, då de gamla
edikten mot de kristna fullständigt afskaffades.
Dessa förhållanden inverkade äfven på portugisernas
handel. I början var den mycket gifvande. De utförde
i medeltal årligen från Japan guld till ett värde
af 12,2–13,8 mill. kronor[1] eller enligt Thunbergs
uppgifter ända till för 300 tunnor guld (nära 20
mill. kr.)[2]. Men under de kristnas
förföljelse i Japan blefvo portugiserna till stor del hindrade
i denna handel, hvilken efter 1630 endast steg till en
obetydlighet. Alldeles afbruten blef den dock icke
förr än 1839. Efter Portugals förening med Spanien
(1580) öppnades också en handelsförbindelse mellan
Filippinerna och Japan, hvilken dock alldeles
afbröts 1630. Men den hufvudsakliga handeln med
Japan låg sedan början af 1600-talet i holländarnes
händer. Dessa hade redan år 1600 kommit till Japan,
och styrmannen på det holländska fartyget WILLIAM
ADAMS kvarstannade i landet till sin död (1630)
samt vann där en aktad ställning och bidrog ej
litet till att ingifva japaneserna misstroende mot
portugiser och spanjorer samt att därigenom gagna
sina egna landsmän[3]. Som dessa för öfrigt icke hade
några missionsintressen samt i allt viktigt fogade
sig efter japanernas fordringar, blefvo de bättre
tolererade än portugiserna och trängde nästan alldeles
undan dem från denna handel. Till en början hade de
1601 byggt ett faktori på ön Hirado, men fingo år 1641
order att flytta det till ön Deshima alldeles invid
Nagasaki. Där fingo sedan 16–20 af det ostindiska
kompaniets ämbetsmän vistas under bevakning och
nästan som fångar[4], men detta fördrogs, ty vinsten
af handeln var stor. För geografiens historia har
denna holländska förbindelse med Japan sin betydelse
därigenom, att flera personer i kompaniets tjänst
lämnat skildringar af land och folk, hvilka ända
till senaste tider varit hufvudkällan för européernas
kunskaper om Japan.
Den första berättelsen om Japan, som på detta sätt såg
dagen, var författad af MONTANUS och redogjorde för en
beskickning af två holländare FRISIUS och BRONKHORST
(1649), men arbetet är endast en kompilation af
missionärernas berättelser[5].
Ett så mycket mer
framstående verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>