Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbi Pylstaartön, som han dock ej kunde angöra,
och den 21 såg han de två sydligaste af Tongaöarna,
Eua och Tongatabu, hvilka han kallade Middelburg
och Amsterdam. Han fann på den senare en mängd svin
och höns samt frukter af flera slag; invånarne voro
fredliga. Samma förhållanden mötte man äfven på
den nordligare liggande Rotterdamön (Namuka), där
han intog nytt vattenförråd och stannade till den 1
februari. Nu beslöt han att vända tillbaka och seglade
härvid genom Vitigruppen tätt förbi hufvudön Vanua
Levu dock utan att stanna. Vid dess norra udde satte
han kurs rätt mot norr till 5° s. br. samt därifrån
mot väster. Den 22 mars såg man åter land, det var
en korallgrupp Ontong Java, som redan Le Maire 1616
upptäckt, ehuru namnet försvunnit från nutida kartor
och ögruppens läge icke ens är säkert kändt. Den 1
april kom Tasman till kusten af Nya Irland (vid Kap
Santa Maria) och seglade utefter den mot nordväst
samt genom Steffensundet och höll därefter mot söder,
så att han den 14 april uppnådde Nya Brittanien (Nya
Pommern). Ehuru han sökte en genomfart mellan denna
ö och Nya Irland, fann han den icke, utan antog,
att båda öarna voro en, samt att de äfven hängde
samman med Nya Guinea. Han gick nu mot nordväst,
norr om Nya Guinea och Ceram till Batavia, dit han
återkom den 15 juni 1643[1].
Genom denna lysande sjömannabragd hade sålunda
Australiens kontinent första gången kringseglats, och
det var härigenom uppvisadt, att den icke var någon
del af den stora sydkontinenten. Ett nytt stort land,
Nya Zeeland, var upptäckt, ehuru intet gagn drogs af
denna upptäckt. Emellertid var härmed icke legenden
om Terra Australis incognita sönderrifven, tvärtom
har ju Tasman själf tänkt sig, att
Nya Zeeland var en del af detta område och hängde
samman med Le Maires Staaten Eiland. Det senares natur
af ö uppvisades dock redan 1643, men det var först
Cook,. som ådagalade, att äfven Nya Zeeland är en ö,
och att någon väldig sydkontinent icke existerar.
Redan följande är 1644 utsändes Tasman på en ny
expedition. Uppgiften var att undersöka, om ej Nya
Guinea och Australien voro skilda genom ett sund,
såsom vissa kartografer antagit. Ja, man höll
icke för otroligt, att Australien vid närmare
undersökning skulle visa sig bestå af flera öar,
och att Carpentaria-viken i själfva verket vore ett
sund. Äfven borde man undersöka, om Van Diemens land
var en ö eller en halfö, något som Tasman lämnat
oafgjordt. Allt detta skulle han nu utforska på sin
andra resa[2].
Emellertid observerade icke Tasman, då
han seglade från Nya Guinea öfver till Yorkhalfön,
Torres sund, utan trodde sig tvärt om kunna intyga,
att de båda länderna voro sammanhängande. Däremot
uppvisade han att hela norra och nordvästra Australien
till De Witts land var en fortlöpande kuststräcka. Då
han sålunda icke genom Carpentaria-viken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
