Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
januari 1773 vid 62° 44’ s. br. 37° ö. Gr.[1]; han
tvangs nu af isen att hålla mot norr (och öster),
men då detta hinder snart upphörde, framträngde han
ytterligare mot söder och nådde den 17 januari 67°
15’ s. br. på 40° ö. Gr. Alla en polarresas mödor
och faror hade man att här utstå: temperaturen steg
sällan mer än ett par grader öfver fryspunkten,
regn och snö, storm och tjocka dolde ofta alldeles de
kringflytande isöarna, mot hvilka fartygen löpte fara
att krossas. Därtill kom, att dricksvattnet höll på
att taga slut, så att man måste smälta is för att öka
förrådet[2].
Men sedan man nu framträngt nära en grad
öfver polcirkeln, blef vägen fullständigt afspärrad
af isen, och Cook återvände norr om 50° s. br. Här
blefvo under en ovanligt tät dimma de båda fartygen
åtskilda och kunde ej återfinna hvarandra[3]. Cook höll
emellertid åter mot sydost och kom den 5 mars till
60° 44’ s. br. 116° 50’ ö. Gr., men besättningens
eländiga tillstånd, utmattad som den var af stormar,
skjörbjug och andra sjukdomar, tvang honom nu att
söka land. Han styrde alltså mot nordost till Nya
Zeeland, dit han anlände den 27 mars och kastade ankar
i Dusky bay på Sydöns sydvästra kust. Här hvilade
man ut i sex veckor, hvilket väl kunde behöfvas
efter de utståndna mödorna. Cook har härunder först
utplanterat europeiska djur och växter på ön; han hade
nämligen för detta ändamål från Kap medfört gäss,
svin och getter, hvilka kvarlämnades, hvarjämte på
den från träd befriade marken såddes ärter, bönor,
säd och potates, hvilket sedermera upprepades på andra
ställen af kusten[4]. De båda Forster studerade öns
naturhistoria, och med invånarne trädde Cook, såsom
alltid, i vänlig beröring. Den 11 maj fortsattes resan
upp efter Nya Zeelands västra kust till Drottning
Charlottes sund, dit de anlände den 18 maj, och där de
funno före sig det andra fartyget Adventure. Detta
hade efter skilsmässan från Resolution styrt mot van
Diemens land, hvars södra kust sågs den 1 mars. Kapten
Furneaux följde nu den Östra kusten mot norr och
kartlade den samt upptäckte de efter honom uppkallade
Furneaux-öarna, men gick ej in i Bass Street, hvadan
det fortfararande blef oafgjordt, huruvida van
Diemens land var en ö eller en halfö. Härifrån styrde
han mot öster och kom den 3 april till Kap Farewell
samt ankrade den 7 i Drottning Charlottes sund, där
invånarne[5]
två år förut gjort bekantskap med kapten
Cook och med vänlighet mottogo engelsmännen. Från Nya
Zeeland gick nu färden åt sydost och öster mellan 47°
och 40° s. br. till 133° 22’ v. Gr., där man vände
mot norr genom Paumotu-gruppen till Tahiti. Hit kommo
de den 17 augusti 1773[6].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
