Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
titel Atlas maritimus et commercialis. Dessa äro
ej längre plattkartor utan några äro gjorda i
Mercators projektion, de flesta i en »ny globular
projektion» med konvergerande meridianer och böjda
breddgrader. För att underlätta distansrnätningar
äro på dessa talrika loxodromrosor inlagda med
böjda linjer. En ny samling utgaf JOSEPH DESBARRES
(1780) under titel <i>The atlantic Neptun<i> (5 delar, 120
kartor). En triangulation börjades i England 1784,
ehuru den nya kartläggningen icke blef färdig förr
än 1864.
I fråga om öfriga länder måste vi inskränka
oss till ett kort omnämnande af deras första
noggranna kartläggning. I Österrike föranledde
fältmarskalken DAUN år 1764 det första militäriska
kartläggningsarbetet, hvilket dock gjordes utan
föregående triangulation och för hvarje kronland
särskildt. Emellertid lyckades man icke förena dessa
arbeten till ett helt, hvarför 1806 en ny uppmätning
på trigonometrisk grund började, hvilken afslutades på
1870-talet. – I Danmark utgafs den första geodetiska
kartan 1766–1825 af Vetenskapssällskapet; i Norge
började ett liknande arbete 1783; en ny triangulation
vidtog här 1828. I Ryssland inleddes en liknande
undersökning 1816. Belgiens första generalkarta
utgafs af grefve JOSEPH DE FERRARIS (1777), Schweiz’
af JOH. RUD. MEYER (1786–1802), Italiens af RIZZI
ZANNONI (1802), Spaniens af THOMAS LOPEZ (1802)[1],
i Nederländerna verkställde general KRAYENHOFF en
allmän triangulation (1802–14) o. s. v. Dessa äldre
arbeten hafva under senare tider ersatts med nya,
hvilka uppgjorts af generalstaberna i de skilda
länderna och i flera stater ännu icke äro fullt
genomförda.
I Sverige började intresset för en ny kartläggning
uppstå efter Maupertuis och Celsius gradmätningar
i Lappland 1736, och det omhuldades med ifver af
Vetenskapsakademien, som inrättats 1739. Med stöd af
nya astronomiska ortbestämningar utgafs 1749 en ny
generalkarta, och redan år 1756 började man genom
triangulation kartlägga Östersjöns skärgård. Detta
arbete afstannade dock af brist på medel i slutet
af 1790-taiet. Det upptogs sedan af GUSTAF AF KLINT
(född 1771, död som vice amiral 1840), hvilken så
godt som på egen bekostnad genomförde det. Det var
till större delen färdigt redan före hans död och
utgafs under titeln »Sveriges Sjöatlas»[2]. För en
noggrannare kartläggning af vårt land verkade framför
andra Friherre SAMUEL GUSTAF HERMELIN (1744–1820),
hvilken utsände geografer till Sveriges och Finlands
olika trakter för att uppgöra kartor och beskrifningar
samt utgaf det berömda arbetet Geografiska chartor
öfver Sverige, i 4 afdelningar (1797–1807), det
största och bästa kartverk, som dittills utkommit
öfver vårt land. – År 1805 organiserade öfverste AF
TIBELL fältmätningskåren för en ny kartläggning af
landet; denna förenades 1811 med fortifikationen,
men blef 1831 åter en själfständig kår under namnet
Topografiska kåren samt uppgick 1873 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
