Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en gammal fånggevaldigers minnen - VIII. Post-Olle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 60 —
Olsson började sakta förflytta sig ned för
trappan.
Vi voro räddade!
Där nere stod den starke mannen med ett
förnöj dt uttryck, torkande sin svettiga panna,
under det människorna helt likgiltigt rusade
honom förbi, människor, som dock hade honom
att tacka för sina lif.
»Bra gjordt», sade jag i det jag med
oförställd rörelse gick fram och tryckte hans
hand.
»Ja, det var verkligen bra gjordt» instämde
en välklädd herre, som i detsamma kom fram
till oss och vänligt klappade Olsson på axeln.
»Tillåt mig tacka er,» fortfor han »ni har
räddat mitt lif — och många andras äfven.»
»Ingenting att tacka för,» mumlade Olsson.
»Hvad heter ni?» frågade den välklädde.
Olsson teg.
»Låt mig veta ert namn», envisades
främlingen, »jag ville gärna på något sätt bevisa er
min erkänsla.»
»Mitt namn», upprepade Olsson, och det
kom ett bittert drag i hans ansikte. »Tänk
om jag skulle säga honom det», läste jag däri.
Han teg ett ögonblick, därpå svarade han i
utmanande, nästan hånfull ton: »Mitt namn är
Post-Olle.»
Den gamle herrn såg i första ögonblicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
