Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en gammal fånggevaldigers minnen - IX. Guld vaskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha valt. Mia vän var visserligen en hjärtegod
och i många afseenden präktig ung man, men
han var en smula svag till karaktären och
behöfde väl till maka en kvinna med litet ruter i,
och det var just hvad Jenny ägde. Jag
minnes en händelse, som väl karaktäriserar henne
i detta afseende, en episod, som för öfrigt icke
saknar samband med denna berättelse, och som
jag därför här vill förtälja.
Ett sällskap soldater kommo en kväll efter
en glad dag ute i sta’n hemtågande till
kasernen. En gammal man, som tydligen tillhörde
den semitiska rasen, råkade därvid komma i
deras väg på gatan. Det var ej de bästa
elementen inom den militära kåren, som den gamle
juden råkat möta. Man kände för öfrigt igen
gubben, hvilken påstods vara en girig
pro-centare med många kunder inom regementet,
och man kom därför öfverens om, att han borde
ha stryk. Det hade också helt säkert gått den
gamle illa, om soldaterna fått hållas. Man hade
omringat honom och ämnade just gå från ord till
handling, då en person kom till hans räddning.
Det var Jenny, den vackra tvätterskan, som
i detsamma kom att gå förbi. Hon trängde sig
modigt in i soldathopen för att taga reda på,
hvad som stod på, och när hon fått situationen
klar för sig, började hon helt käckt läxa upp
bråkmakarne. Hon framhöll det fega i deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
