Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en gammal fånggevaldigers minnen - IX. Guld vaskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 69 -
nande rum, där gubben i en stor ugn höll på
att bränna en hög stinkande sopor. Jag
framförde mitt ärende och frågade B., om han ville
hjälpa mig att rädda en oskyldig.
»Hvad angår den historien mig?» snäste
gubben.
»Jo, ni skulle kanske kunna hjälpa oss
att finna den okända, den verkliga tjufven, som
stod här utanför, medan Wide var inne hos er.
Ni har kanske sett honom och skulle måhända
kunna lämna beskrifning på honom; fönsterna
här vetta ju åt gatan.»
»Ja, men som ni vet, har jag vanligen
luckorna tillskrufvade. Om också den där ’okände’
har funnits, har jag icke kunnat se honom.»
Jag gick fram till ett af fönstern, hvars
luckor äfven nu voro tillskrufvade.
»Se här», sade jag, »i* den här luckan
finnes ett hål och där utanför sitter en
reflektions-spegel, i hvilken man ser ett godt stycke af
gatan.»
Den gamle guld vaskar en ryckte till och
betraktade mig hotfullt.
»Härifrån bör man mycket väl kunna
iakttaga en person», fortfor jag. »Där utanför t. ex.
står en ung flicka; jag känner mycket väl igen
henne, och det kanske äfven ni gör.»
Gubben kom fram till fönstret och tittade
nyfiket ut.
»Nå», frågade jag, »känner ni den unga kvinnan?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
