Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
honom till mötes från alla de människor, han
sökte och brydde sig om. Och en dag, när
majsolen sken öfver Fyris, öfverraskade han sig
med, att han stod i sitt rum och såg ut öfver
den lilla trädgården utanför fönstret, leende al
lycka, utan att själf veta hvarför.
Samma dags afton sjöng Bob för första
gången sedan den minnesvärda examensfesten i
kamraternas krets. Han märkte en viss förvå-
ning, när han började, men denna upptäckt gled
förbi hans själ som ett moln, hvilket han tvang
sig själf att glömma. Lille Bob sjöng under
växande stämning visa på visa, och glädjen steg
omkring honom som ekot af hans eget hjärtas
klingande jubel.
Då var det en af kamraterna, som höjde
sitt glas mot lille Bob och sade:
»Nu är du dig själf igen. Skål lille Bob!
Nu känner vi igen dig.»
Lille Bob hörde orden, men han förstod
dem icke. Han log sitt gladaste löje och drack
glaset i botten. Så sjöng han igen. Och säll-
skapet skildes icke förr än långt efter midnatt.
Men när Bob denna afton kom hem, kände
han inom sig, att någonting under kvällens lopp
på ett obeskrifligt sätt hade smärtat honom. Han
förstod icke först hvad det var. Men han kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
