Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•—■ 6o —
endast därför att fru Anna sett så ung och
fraîche ut med det hvita tyllet om halsen, och
att hon klappat honom på kindbenet, när han
kysste henne på hand? Var det egentligen någon
anledning . . . Den fördömda romantiken, tänkte
Gösta Wickner.
Hade icke just — hvad skulle han kalla
det — den lilla missräkning, han en gång lidit,
när fru Anna gick och förlofvade sig med Bob,
varit en af de erfarenheter, hvilka allra mest
bidragit att hos honom skapa den något kyliga
lefnadsfilosofi, i hvilkens hägn han under många
år lefvat förträffligt?
Hade denna kärlek först och främst någon-
sin varit så djup?
Gösta Wickner måste erkänna för sig själf,
att så icke var fallet.
Hvad var då egentligen det hela?
Han hade fäst sig vid flickan. Så mycket
var verkligen sant. Han kom i samma kretsar
som hon, de blefvo goda vänner, och han hade
verkligen gått och tänkt, att om någon skulle
kunna förmå honom att byta ut ungkarlslifvet
mot — hm ! — det där andra, så skulle det vara
hon. Hon var ljus och vacker och frisk. Och
så såg hon så ren ut. Gösta Wickner kunde icke
finna något uttryck, som han fann mera passande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
