Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 84
Ibland skulle hon nästan ha önskat, att Bob
åter hade börjat tala som förut. Det upprörde
henne visserligen och gjorde henne ondt. Men
detta var dock vida värre, Hur mycket Anna
än kunde önska det, så talade Bob numera
icke. Allt sedan det lilla uppträdet, då Anna
bedt honom höra upp med att tala om Gösta
Wickner, lydde han hennes önskan alldeles efter
bokstafven.
Det kunde nu i stället hända, att de båda
makarna sutto samman, hvar och en sysselsatt
med sina egna tankar, utan att den ene hade
ett ord att säga den andre. I synnerhet hände
detta om aftnarna, och då släpade sig timmarna
fram tomma och innehållslösa. Bob satt med
en bok och Anna med sitt handarbete. Men
Bobs tankar följde icke med bokens ord, och
Annas tankar — ja, de hade god tid att vandra
sina egna vägar. De gjorde det också, och
tystnaden steg som en mur, hvilken hindrade
dem från att se eller tala vid hvarandra.
»Hvad läser du?» kunde fru Anna säga
till sist.
Och Bob måste då se efter, hvad det var
han läste. Ty oftast hade han glömt det.
»Har du ingenting att läsa högt, som du
gjorde förr?» sade fru Anna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
