Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 234 —
när han tänkte på detta, och han tyckte, att
han förtjänat, hvad han fått. Utan att böja
sig för svårigheterna, hade han gått sin väg
rakt fram, och han hade tagit konsekvenserna
af sin laglösa kärlek, utan att ens med ett ord
låta Anna förstå, att han lefde i en feber af
fruktan, för att hon skulle bli ett hinder på
hans väg. Allt detta hade han tvungit sig igenom,
och nu kom lönen, hvilken han aldrig ens
kunnat vänta sig.
I dessa tankar gick Gösta, när han hörde
sängkammardörren öppnas och såg sin hustru
stå midt framför sig. Han gick emot henne
och slöt henne i sina armar, och det var spänstig-
het och nästan värme i hans sätt. Anna lutade
sitt hufvud mot hans axel, men Gösta kände,
att hennes kropp var stel, och att hon blott
sökte hvila, men icke besvarade hans smek-
ningar. Det var en fråga, som han ville få
göra, men han kom sig ej för att framställa
den. Ty han fruktade att låta henne ana de
tankar, som nyss sysselsatt honom. Därför
sade han i stället:
»Hvad jag har längtat efter dig 1 Jag trodde
aldrig, att jag skulle längta så mycket.»
Anna såg på honom, snabbt och flyktigt,
nästan forskande, men hon drog hastigt till sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
