Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke att enskilda bland landets urbefolkning, som
av våra arkeologer anges ha varit lappar, fått tjäna
som trälar på samma sätt som frieser, alemanner
m. fl. forntida “germanska“ bondefolk betjänade
sig av de stammar de träffade i sin väg och våra
dagars boer i Sydafrika, ett sannskyldigt bondefolk,
vilket i det längsta använde infödingar som slavar
i kolossal utsträckning. I alla händelser ha våra
historiografer i klump gjort åtminstone den
upptäckten att vårt äldsta samhälle, vilket ju var ett
“demokratiskt“ bondsamhälle, bestått av två
“nationer“, av de två klasserna: “de fria“ eller
härskarklassen och “de ofria“ eller den behärskade
stora massan, vilka tvänne klasser säkerligen icke
uppstått genom någon som hälst fredlig
överenskommelse men tvärtom haft våldet och
övermakten, med ett ord militarismen till upphovsman.
Militärväldet är våldets konkretaste form. De
äldsta samhällena och de före dem existerande
kringströvande stammarna och horderna voro
militäriskt organiserade, såsom ännu i dag, levde på
ständig krigsfot, den politik som bedrevs var,
såsom ännu i dag, rov- och erövringspolitik,
landvinningar och hela folks underkuvning och
förslavande. I dag kallar man det vanligen
kolonialpolitik, för vilken politik våra dagars Afrika — en
av världens fem världsdelar! — är mäst och
svårast utsatt.
Sådant kriget och sådan militarismen varit,
sådant är kriget och sådan militarismen den dag
som i dag är.
“Vad bland s. k. naturfolks primitiva stammar
eger rum i liten skala, upprepar sig på en senare
utvecklingsgrad bland ’civiliserade nationer’ under
prunkande namn och i ’finare’ former. Saken är
den samma. Då apacherna (ett indianfolk i
Centralamerika) råkat i nöd, organisera de sig under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
