Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lofvande stålbit, som skulle profsmidas. Om denna tilldragelse
berättade ingeniör C. G. Larsson (d. v. "Rättar-Calle" på Högbo)
på gamla dagar för mig:" Konsuln kom hem på söndagseftermiddagen,
brinnande af ifver att få profsmida; Calle, pigg och vaken
och alltid till hands, skickades att väcka mästersmeden Lindholm,
som låg i sin söndagsslummer. Denne värdige man (f. Ö. en
beryktad naturläkare) kom till Öfre Hammaren och drog på, Calle
skötte blåsbälgen och så smidde dessa tre ut det första lyckade
bessemerstålet".
Nu följde för gamla Högbo en kort storhetstid. Knipphammare
och ånghammare dunkade i kapp med de gamla stångjärnshamrarne,
skickliga smeder inkallades från England och Eskilstuna,
härdningen studerades och man arbetade på allt sätt för att lära
sig stålets bearbetning, hvarjämte Professor Eggertz verksamt bistod
med att lära undersökningar om kolhalten. Högbostålet
vann uppmärksamhet och erkännande, både inom och utom landet,
svenska och engelska fackmän kommo för att undersöka det och
ett rörligt lif rådde på alla sätt. (Om denna tid läses bäst i
"Några Minnesblad om Bessemermetodens genomförande vid
Edske Masugn 1858" utgifven vid 25 års festen på Sandviken
1883.) Men snart visade sig "stugan för trång", Högbo Stål- och
Järnverks Aktiebolag bildades och det beslöts att anlägga ett
nytt, större järnverk.
Den 15 mars 1862 började man fälla skog "på en utmark,
som Högbo Bruk ägde vid den del af Gestriklands Storsjö, som
kallades Sandviken, invid GefIe-Dala Järnväg."
Och så börjades den stora anläggningen af Sandvikens Bruk
först och främst med gräfning af kanalen. Men allt blef betydligt
dyrare och arbetsammare än beräknadt var och många motigheter
mötte. För "Konsuln" kom nu den mest bekymmersamma
tiden af hans lif, men aldrig förtröttades han eller uppgaf hoppet
om en slutlig framgång och under alla svårigheter hade han sin
trogna Betty stödjande vid sin sida. Det har blifvit sagdt om
honom. att "det, som alltid bar honom framåt var, att han trodde
. på sitt verk och ägde gåfvan att skåda bortom svårigheterna fram
mot målet." När till sist bolagets förlagsman, stadsmäklar Johan
Holm i Stockholm i december 1864 inställde sina betalningar
blefvo dock svårigheterna alltför stora. Stora ansträngningar gjor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
