Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gräfd i bottenleran och sällan visar sig öfver denna, måste torsken
oftast hålla sig vid bottnen, för att i denna eftersöka sin spis. Utom
djupmasken har jag någon gång i torskar funnit andra kräftdjur
(såsom en Mysis, en Hyperia, Guma Rathkei), borst af anneiider (ringmaskar),
samt qvarlefvor af medusor. Om sommaren lefver torsken
äfven af strömming och mindre fiskar. Ett exemplar hade en längd
af 20 tum. Leker i April.
34. Lake (Loia imlgaris Cuv.j Gotl. Ylle. Lefver i Gothems
å, Ihre å, Paviken, äfvensom i Löjsta och Burs träsk. Ådrigt
svart på olivgrön botten, buksidan ljusgrå, Största exemplarets
längd 9 tum. Hans föda utgöres af insekter och mindre djur. En
nära halfalns lång lake från Gothems å befans vid tuskäring innehålla
en snok, något längre än fisken och död, hoprullad i dennes
magsäck. Enligt uppgift af fiskare har Laken äfven blifvit fångad
i Östersjön utanför Gothems å och i Petesvik.
35. Fyrtömrnad Skärlånga (Motella (Onos) cimbria Lj Af
fiskrarne vid Wisby kallad Lake. Lefver på bottnen af 50—70
famnars djup och fångas tillfälligtvis om vintern. Maginnehållet
har befunnits vara kräftdjur (Pontoporem femorala, Guma Rathkei,
Idotliea entomon), borst af anneiider samt stenar och grus från bottnen.
36. Vanlig’ Flundra (Pleuronecte-s flesus Jj.) Gotl. Flundre.
Hennes hufvudsakliga föda utgöres af musslor (Mytilus edulis, Tellina
baltica). Ur exemplar från 60—70 famnars djup har jag funnit
lemningar af fiskar, samt kräftdjur af de vanliga på djupet lefvande
slagen. Om sommaren är denna flundra talrikt fullsatt med
en liten igel. Fiskrarne skilja emellan färgvarieteterna Sandflundrr,
mera hvitgrå på den färgade sidan, samt lefvande på sandbotten,
och Bullerflundre, svartgrå, hvilken lefver på stenig och mörk botten.
Antagligen vistas de mycket länge på samma slags botten,
så att deras färg, tillfölje af en lag, som är vida utbredd i naturen*
1) , hinner blifva i det närmaste densamma som bottnens eller
i) Samma märkliga förhållande af harmoni eller öfverensstämmelse emellau
växternas och bottnens färg, samt färgen af hafsdjuren, som lefva på och
bland dem, visar sig äfven med många andra. Denna öfverensstämmelse är
en yttring af en storartad naturlag, hvars följder ofta bli, att det förföljda
bytet kan dölja sig för och förvilla sin fiende och rofdjuret åter öfverrmnpla
sitt offer.. De, hvilka såsom Mysis och det späda fiskynglet simma omkring
i det klara hafsvattnet, äro genomskinliga och färglösa liksom sjelfva vattnet,
till den grad, att när de hållas fångna i ett glaskärl, man ofta endast
af den svaga skugga deras fina kroppskonturer kasta på glasväggarne kan
leta sig till hvar de simma. De individer åter af kräftdjuret Idotliea
tricuspidata, som lefva på den lifligt gröna algen Enterornorpha intestinalis,
äro gröna, under det att individer af samma art på den vanliga bruna släken,
Eucus vesiculosus äro bruna. Se vidare angående dylika färgförändringar
hos ett par sötvattensfiskar i Nilssons Fiskarne, sid. 418.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
