Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer säsoni Lumpmus nebulosus (Östgöta skärgård) och vanlig Tobis
hafva nemligen redan blifvit funna i den inre Östersjön och sannolikt
är, att de äfven lefva närmare Gotlands kuster1)- Men innan
bestämda fakta vunnits i detta afseende, kunna dylika former icke
med något anspråk på vetenskaplig tillförlitlighet anföras. Det återstår
då, att tillsvidare till den nu lemnade förteckningen foga namnen
på det fåtal arter, af hvilka en eller annan gång exemplar fångats
i Östersjön vid Gotland, men hvilka icke tillhöra detta hafs
fauna, utan tillfälligtvis förirrat sig in på hennes område.
Dessa arter äro:
1. Vanlig Makrill (Scomber scombrus L.) Under 6—7 års
tid hafva 2—3 exemplar fångats. År 1874 fångades ett par exemplar
utanför Lutterhorn i Augusti och påföljande år äfven flera under
Oktober och November. Under senare åren har den ock en och annan
gång observerats, dock endast i enstaka exemplar.
2. Svärdsfisk (Xijthias gladius L.) Ett exemplar af denna sydliga,
i Medelhafvet egentligen hemmastadda fisk fångades sommaren
1850 utanför Stenkyrka, der det fastnat i fisknät. Det förvaras i
Skolans samlingar och har en längd af 2 alnar 6 dec.-tum. Denna
fisk synes äfven hafva blifvit fångad en eller annan gång i äldre
tider. Så förvaras ännu i Linde kyrka stjertfenan af en svärdsfisk
med flikar af 18 tums längd. Det var nemligen i kyrkorna som
man fordom bevarade alla ovanligare, såsom järtecken ansedda naturföremål.
I Wisby domkyrka finnas sålunda ännu de få lemningarne
efter den s. k. Domedagsfisken. Att dömma af Linnés korta
beskrifning i hans Gotländska Resa2) och af de få qvarstoderna af
sjelfva fisken tyckes han hafva tillhört de torskartade fiskarnes familj’ ).
3. Hvitling (Gadus merlangus L.) Ett exemplar fångadt
våren 1865 utanför Wisby.
4. Rödspätta (Pleuronectes platessa L.) Fångas tillfälligtvis
om somrarne vid våra kuster.
5. Näbbgädda (.Belone vulgaris Cuv.) Fångas någon gang
tillfälligtvis.
‘ ») Sannolikt är äfven, att en noggrannare undersökning än den jag kunnat
egna &t Lax- oeh Sik-arterna skall åstadkomma någon förändring i forteckningen
öfver dessa. En mycket hög braxenartad fisk omtalas iran
Mäster myr. ,
2) Gotländska Resa pag. 165. I Strelows Guthilandiske Cromca (Kbhvn
1633 p. 144) heter det om detta underdjnr: >Aar 1282 den 28 Feb. blett en
Fisk fangen, i Hofuedet liig en Löwe, oc bleff ophengd i Vor Frue
Kircke, som henger eudnu paa denne Dag, huilcken som skreg och grted
lige som it Menniske . . .> .............
3) Enligt undersökning af professor F. A. Smitt tillhöra lemningarna
den vanliga torsken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
