Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hitskafia svenskar samt gjorde verkligen skäl för de $50 han för
denna skull erhöll. Åfven pastor Unonius i Chisago tillkommer i icke
ringa mon förtiensten att få svenska emigrationen taga sin riktning
till Minnesota. Han uppmanade flere af sina landsmän att resa bit.
Unonius var den förste svenske prestman som besökte Chisago
settle-mentet. Han var bär 1852 och noll då gudstjenst för de få här
bosatte svenskarne. Under detta besök samman vigde han en dotter till
Daniel Nilson i Marine med den ett par mil från Taylors Falls
bosatte tysken Fredrik Lammer. Mrs Lammer var troligen den första
svenska qvinna, som ingått äktenskap i staten Minnesota.
Under sommaren 1852 oppehöllo sig några Chippewa-indianér på
en ö i Chisago Lake. Be gjorde nybyggarne åtskilligt förfång genom
att utan vederbörligt tillstånd tillegna sig fläsk, potatis och diverse
småsaker. Detta förargade våra nybyggare, hvilka beslöto göra sig
af iiéd ■ de otrefiiga grannarne. En Sondag samlades de ltemligen
mangrannt och begåfvo sig till ön. Ett par af svenskarne, som
någorlunda kunde tala engelska språket försökte gOra tydligt för
indianerna ändamålet med besöket. Meu desse, antingen de förstodo
hvad som sades eller ej, låddes om ingenting. Då biöto Big nybyg-
garne störar och påkar med hvilka de gjorde hotande åtbörder,
tyd-gen menande att de ämnade basa upp rödskinnen, bvilka nu tycktes
fatta vinken samt begåfvo sig till aina “canoes” och skyndade från
ön. Indianerna höllo’ sedan ett slags krigsråd på Sunrise Prairie,
hvar vid ifrågsattes huruvida de ej borde förfara fiendtligt mot
nyby g gar rfe, men sedan ;de, på förfrågan af en amerikanare hvad sorts
folk nykomlingarne voro, fått till svar, att de voro från det land
hvar-est solen går upp, ansågo de ej rådligt att inlåta sig i slagsmål med
dessa ljusets söner utan begåfvo sig åt annat håll och ofredade aldrig
sedermera våra landsmän i Chisago settlementet.
Andera Svensons hustru hade denna sommar en mindre angenäm
promenad. En morgon begaf hon sig ut i skogen att leta efter sina
två kor. Genom det höga gräset ooh buskarne såg hon spår öch
marken efter hvar kreåturen hade gått fram. Dessa spår följde hon
nu genom den vilda skogen utan att egentligen veta hvart kosan bar
En af vår tids unga damer skulle måhända under så föga lofvande
utsigter, som en vandring i obebodda trakter, genom en ödslig skog,
full af vilddjur och indianer erbjöd, uppgifvit hoppet att återfinna
kreaturen samt återvändt till sitt hem ; men ej så med mrs Svenson,
hon ville på intet vilkor skiljas från sina kära mjölkgifvande kor.
Hela dagen fortsatte hon vandringen utan att påträffa hvad hon
sökte. Framemot aftonen mötte bon i närheten af hvar Vasa i
Marine-settlementet sedan anladee en mansperson, som på hennes
förfrågan svarade, att han visse rl i gno mött ett par kor, mon det
▼ar så långt förut att han ansåg det omöjligt för henne att upphinna
desamma.
Mannen, som fruktade att hon under natten skulle förirra
sig i skogen, erbjöd Big att uppgöra eld ooh att de tillsammans skulle
“campa” på platsen. Mrs Svenson afslog dock tillbudet och han gaf
henne då n&gra tändstickor for att, ifall bon innan nattens inbrott ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
