Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dygn. På sjunde dagen gåfvo krafterna vika, utmattad till själ och
kropp, föll han i en dvala eller tillstånd af känslolöshet i hvilket han
tillbragte denna dag och påföljande natt, utan att veta eller minnas
hvad som då hände. Ättonde dagen återkom han till sans och
lyckades släpa sig fram till en sjö, hvarest han återigen fann eu död fisk,
hvilkens förtärande gaf honom krafter att ytterligare fortsätta
vandringen. På aftonen af denna dag fann han en större sjö, på stranden
af hvilken han utmattad och uppgifven nedsjönk, som han trodde till
sift sista sömn. Det var hafstranden han hade uppnått utan att sjelf
veta det. Påföljande morgon den nionde dagen efter sin bortgång
påträffades han här af sin onkel, hvilken fortsatt letandet efter honom
längs sjökusten och som genom kikare från fartygets däck upptäckte
hvar han låg. En båt utsändes och han fördes ombord i ett sanslöst
tillstånd. Dessa nio dygns utståndna mödor och lidande hade så
medtagit unga Jacobs krafter och styrka, att onkeln ej ville utsätta
honom för en längre sjöresas besvärligheter utan qvarlemnade honom
i en sjöhamn, troligen i Canada, hvarest han kunde erhålla nödig vård
och skötsel. Jacob tillfrisknade snart efter onkelns bortresa samt
började^arbeta på platsen med hvilken han förlikte sig såväl att han
sedermera ej ville återvända till Sverige. Han lärde sig snart tala
såväl engelska som franska språken samt engagerades af ett Canada
bolag i handel af pels och skinnvaror med Iroquois Indianerna. Här
stannade han några år, men kom sedan i tjenst hos “American fur
Co.” samt kom då att vistas kring Lake Superior i Norra Wisconsin
och Minnesota. Han måtte vi denna tid ha’ företagit stora och
vidlyftiga resor och utflygter i den nordligaste delen af Amerikas
kontinent, ty han lärer äfven gjort en resa öfver Klippbergen. Under
sin tjenst hos “American fur Co.,” blef Falström bekant med sin
blif-vande hustru Margreat, med hvilken han gitte sig vid Sandy Lake
och som efter sin egen uppgift är af rent Indianblod samt dotter af
höfdingen för Lake Superior Cliippewa Indianer (the head chief of
the Lake Superior Chippewa Indians) och en qvinna af samma stam.
Gamla Amerikanska Bettlare här i Minnesota, vilja påstå att
Falströms hustru skalle vara half Indian och half neger, men sedan vi
varit i tillfälle att se och tala såväl vid henne som hennes barn,
från-känna vi dem all släktskap med den ethiopiska rasen samt skänka
full tillit till hennes egna ord.*)
Efter sitt giftermål bodde Falström först vid Leech Lake i två
*) Orsakentill ryktet att Falströms hustru skulle vara af negerblod är
följande :2fågra år efter Margrets faders,ofvannämnde Chippewa höfdings död,
blef hennes moder gift (?) med en förnäm engelsman, som då uppehöll sig
och reste i dessa trakter och hvilken hon åtföljde på hans resor. Denne
engelsman hade i sin tjenst eller i sitt följe en neger eller mulatt, vi kunna ej med
säkerhet uppgifva hvilket. Då Margrets moder efter en tid födde ett barn,
hvars hudfftrg allt för mycket påminde om neger blef engelsmannen
förtör-nad samt öfvergaf både hustru och tjenare. Dessa två slogo sig sedan till*
sammans och under denna sammanlefnad föddes flere barn,,halfsyskon till
Margret, som således voro af negerblod. Afkomlingarne af denna
uppblandade indian- och neger*ras, antogo namnet Bungo och finnas ännu boende
vid Leech Lake.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
