- Project Runeberg -  I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga /
153

(1900) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - DE SJU KEJSARNES RIDT.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Borta är han. Hans graf är skändad, hans kista
uppbruten, hans stoft spridt ut för vinden, bortfördt af flodens
böljor — Albrecht af Österrike fann aldrig frid i lifvet,
fann icke ro i grafven. Johan Parricidas svärd
genomborrade hans bröst; plundrande franske röfvare ryckte af
honom de smycken, som följt honom i grafven, och kastade
hans ben i Speyerfloden.

På uppståndelsens dag skall Albrecht saknas i
Speyerkejsarnes stolta rad. Men grafskändarne skola bäfva: för
evigt brännmärkta äro de.

Det går ett brus genom oktobernatten. Har hämndens
timme redan slagit?

De sju kejsarne öppna sina tunga ögonlock. Där nere
i kryptan är det kvalmigt af sekelgammal luft; de gyllene
fransarna på ekkistorna falla till stoft. Men goda äro
ännu svärden, det är klang i sköldarna och godt stål i
guldsmidda harnesk.

Månljuset skiner in genom de trasiga fönstren i de
runda fönsterbågarna. Hemsk och öde är ruinen af Conrad
Salierns stora kyrka.

Öfvergifven är den af de lefvande. Men de döde äro
trofasta. Kan en död man väl skifta sinne?

De gamle kejsarne älska sitt tyska rike; för det ha
de kämpat mången ärlig dust i lifvet. De vilja hämnas dess
vanära. Är hämndens dag kommen i höstens stormiga tid?

Månstrimman faller på sarkofagernas rad. Sakta höjer
sig en kant af den yttersta; ett hjälmprydt hufvud tittar
fram. Och här — och här — de tunga locken lyftas upp
af väldiga skuldror: med krona kring hjälmarna stiga de
döde ur grafvarna. Och i dômens mörker vrenska
ljudlöst segervana hästar.

Där stå de, de sju store, väl rustade som till korståg.
Nu må den kortväxte korsikanen med den trekantiga hatten
darra: den höjd, där han tronar, börjar vackla.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafderna/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free