Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STADEN MED DE FEMHUNDRA GATORNA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och då gäller det, om de människor som lyssna skola
föredraga det fula onda förtalet, som om femhundra år
säkert kallas kritik, framför det milda vänliga
vittnesbördet, som säger:
Under Albrecht Dürers tak rådde frid och endräkt.
Om den store mästaren aldrig fann den fulla lyckan, om
i hans hem ej blomstrade den kvinnliga blidhet och skönhet
— ack, fagra Sibylla Fürlegerin! — som kunnat fullt
värma hans hjärta, så var dock fru Agnes Dürerin en god,
kärleksfull, klok hustru. Med sin flitiga, starka hand var
hon ett fast stöd för sin stackars konstnär, den
oegennyttige, härlige mästaren, som så illa förstod att se på
egen fördel. Utan henne skulle lifvet helt visst mången
gång blifvit honom rätt brydsamt.
Låt oss se efter, hur tidens älskling, konstnärsfursten,
har det där inne!
Själf är han ej hemma. I dag hvilar hans pensel.
Albrecht Dürer älskar naturen, han vördar henne.
Naturen är den rena källa, hvari han badar sin ande.
Såsom visornas diktare i den gröna skogen i dag
lyssnat till fåglarnas sång, så studerar färgernas skald
solens skimmer på taken i förstäderna, dess lek på
flodens vatten och skuggornas blåa förtoningar i fjärran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
