Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELDSBUKETTEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det har du rätt i, sade Inga. Men
när man älskar tror man alla om gott. Det
förstår du inte, du stackars Benjamin.
De sutto tysta. Folk gick förbi på vägen.
En flicka drog en barnvagn. Barnet skrek
och flickan sjöng för att trösta det. En
fin herre i halmhatt och ljus kostym
promenerade med en vacker dam. Några
arbetare i blå blusar och med spadar på
axlarna kommo i en grupp.
Plötsligt, utan att de två på dikeskanten
’visste hur det hade gått till, satt en liten
gumma bredvid dem. Hon såg lustig ut.
På huvudet hade hon en schalett och hon
var så liten och mager att hon tycktes
försvinna i sin gråa bomullsklänning. Under
schaletten lyste ett par vänliga och muntra
ögon.
— Man gråter, tror jag, sade hon med
den jollrande röst, som man brukar använda
till småbarn. Tu lu, inte gråta! Glada
miner! Titta, lilla gumman gråter inte.
Då skrattade Benjamin glad över den
vänliga rösten.
— Vad har du i knytet? frågade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
