Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ETT MARKISAT - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drömt om att hennes ungdoms långa torka
äntligen skulle vara slut. Han hade varit
så artig mot henne, den där unge mannen.
Så fin! Han hade skämtat och skrattat.
Han hade lyssnat till hennes pianospel.
Galanta äventyr runno henne i tankarna,
där hon satt med händerna liksom döda,
liggande mot de svarta och vita
tangenterna. Hon hade läst om sådana äventyr i
monsieurs eget väl valda bibliotek. Hon
hade bläddrat i böckerna med en brinnande
skamkänsla brännande inom sig, icke över
de mustiga kapitlens pikanta och djärva
skildringar, men över sitt eget tomma liv.
Hon spratt till då hon hörde Felb gå
över golvet fram till pianot.
— Varför slutade ni spela? sade
licentiaten vänligt. Han lutade sig fram och
rörde vid nothäftet.
Men hon svarade inte. Förvånad över
hennes tystnad såg han ned på henne. Och
liksom han första gången häpnat då han
fingrat på landskapstavlan och fått fram
en annan bild än den han först sett
häpnade han nu då han varsnade uttrycket i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
