Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ETT MARKISAT - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dag föddes barnet och samma dag
dog det. Och därmed var det herrskapet
Paturots motgångar började. Icke så att de
på något sätt skulle sörja den lilla
bortgångna. De hade ej något medlidande till
överlopps, men folket i trakten hade fått
för sig att modern tvingats att slita för
hårt hos Paturots, vilkas snålhet hindrat
dem från att skaffa annan arbetskraft,
varigenom den utmärglade kvinnan
överansträngt sig så att barnet blivit för klent
för att kunna hållas vid liv. Georgettes
smutsiga ansikte var nu ofta strimmigt av gråt,
och hon passade upp med en butter min,
som illa klädde hennes barnsliga utseende.
En regnig söndag begravdes barnet.
Familjen Paturot stod bakom gardinerna och
såg på hur den lilla vita kistan bars nedför
backen. Den lyste i den grå dagern, och ett
klumpigt hopflätat kors av blommor låg på
sned över locket. Det var något
beklämmande i åsynen av de dystra dragen och
den våta kistan, som bars så försiktigt
av grova händer. Men när monsieur
Paturot en stund efteråt kom ned till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
